När år 2023 nu närmar sig sitt slut är det dags för dig som har andelar i fåmansföretag att se över ditt löneuttag under året. För att du ska kunna ta del av lågbeskattad utdelning behöver du bland annat ha tagit ut tillräckligt hög lön under året. I den här artikeln går vi igenom hur reglerna ser ut och vad du behöver tänka på för att maximera din utdelning.
Vikten av att se över löneuttag i ditt fåmansföretag innan årsskiftet
Bestämma gränsbeloppet för utdelning
Uppfylla lönekravet
Maximera lågbeskattad utdelning
Lönekrav för utdelning 2023
Löneuttagskravet för utdelning ryms inom de så kallade 3:12-reglerna och är viktiga att förstå för att kunna optimera sin skattesituation. Lönekravet är en kritisk faktor i att bestämma om utdelningen kan tas ut till den lägre skattesatsen för kapitalinkomst eller om den kommer att beskattas som inkomst av tjänst.
För att uppfylla detta löneuttagskrav måste du som delägare ta ut en viss summa av lön från företaget. Detta belopp varierar beroende på företagets totala lönesumma. Det innebär att du genom att justera dina löneutbetalningar öppnar upp för större möjligheter till skattefri utdelning. I vissa fall kan det vara fördelaktigt att öka löneuttaget, medan det i andra fall kan vara mer skatteeffektivt att hålla sig under en viss lönenivå.
För 2023, baseras lönekravet på det lägsta av följande två beräkningar:
- 9,6 inkomstbasbelopp (IBB för 2023 uppgår till 74 300 kronor)
- Sex inkomstbasbelopp plus 5 procent av de totala löner som betalas av företaget och dess dotterbolag
Utdelning inom gränsbeloppet
Gränsbeloppet är den övre gränsen för hur mycket utdelning du kan ta ut från ditt företag till en fördelaktig skattesats. Utdelning upp till detta belopp beskattas som kapitalinkomst, omkring 20 procent. Om utdelningen överstiger gränsbeloppet kommer överskottet istället beskattas som inkomst av tjänst, där skattesatsen kan bli upp till 54 procent.
Kom ihåg att du behöver vara aktieägare vid årets ingång för att kunna nyttja gränsbeloppet och att du behöver redovisa beloppet i din inkomstdeklaration, på blankett K10.
Tips: Läs mer om hur vi hjälper aktiebolag och delägare med deklarationen
Det finns två sätt att beräkna ditt gränsbelopp: förenklingsregeln och huvudregeln.
Beräkna gränsbelopp utifrån förenklingsregeln (schablonregeln)
Förenklingsregeln, ofta kallad schablonregeln, är en metod för att beräkna gränsbeloppet för utdelning på ett enkelt sätt. Denna metod är särskilt lämplig för mindre företag där komplexa beräkningar kan vara onödiga.
Gränsbeloppet beräknas genom att utgå från en schablon som motsvarar 2,75 inkomstbasbelopp. För 2023 uppgår detta till 74 300 kronor. Gränsbeloppet för 2024 års utdelning är alltså 204 325 kronor.
Kom ihåg att du som äger flera bolag bara kan använda dig av schablonregeln för ett av dina företag.
Beräkna gränsbelopp utifrån huvudregeln
Huvudregeln för beräkning av gränsbeloppet är mer komplex än förenklingsregeln och är ofta mer fördelaktig för företag där högre löner utbetalas. När du beräknar gränsbeloppet utifrån huvudregeln utgår du ifrån bolagets (inklusive dotterbolag) totalt utbetalda löner samt anskaffningsvärdet av dina aktier.
För att beräkna gränsbeloppet enligt huvudregeln behöver du först multiplicera anskaffningsvärdet av dina aktier (kallas även omkostnadsbelopp) med en faktor som skatteverket fastställer varje år. För inkomståret 2023 är denna faktor 10,94 procent.
Därefter adderar du lönebaserat utrymme. Lönebaserat utrymme är 50 procent av det totala löneunderlaget. Du får använda lika stor andel av det lönebaserade utrymmet som du har andelar i bolaget.
Har du sparat utdelningsutrymme från föregående år kan du även addera detta i beräkningen och multiplicera med 104,94 procent.
Alltså:
Årets gränsbelopp = Omkostnadsbelopp x 10,94 % + Lönebaserat utrymme + Sparat utdelningsutrymme x 104,94 %
Dessa två metoder för att beräkna gränsbeloppet är centrala för att maximera din utdelning på ett skatteeffektivt sätt. Beroende på ditt företags specifika situation kan en av metoderna vara mer fördelaktig än den andra, och det är viktigt att göra en noggrann bedömning för att bestämma vilken metod som passar bäst för ditt företag.
Möjligheter att använda lönebaserat utrymme
Lönebaserat utrymme (även kallat löneutrymme) inom ramen för 3:12-reglerna möjliggör för ägarna att öka sitt gränsbelopp, vilket är den del av utdelningen som beskattas till en lägre skattesats, genom att öka löneuttagen i företaget. Detta belopp är direkt kopplat till de totala löneutbetalningarna i företaget, inklusive ägarnas löner.
Kravet för att få använda sig av det lönebaserade utrymmet vid beräkning av gränsbelopp är att du äger minst 4 procent av aktierna i bolaget. Du behöver ha ägt aktierna den 1/1 innevarande år. Äger du mindre än 4 procent av aktierna kan du fortfarande använda dig av huvudregeln men då utan att inkludera lönebaserat utrymme.
För företagare innebär detta att ett strategiskt övervägande av löneuttag kan ha en betydande inverkan på skatteeffekterna av utdelning. Att betala ut högre löner kan leda till ett högre gränsbelopp, men det är viktigt att väga detta mot den högre skatt som löner innebär. Dessutom kan högre löneuttag ha en påverkan på företagets likviditet och andra ekonomiska mål.
Olika skattesatser beroende på löneuttag
Det finns ingenting som hindrar dig från att göra utdelningar som överstiger gränsbeloppet men det som är viktigt att känna till är att det kommer att beskattas som inkomst av tjänst. Det är i de flesta fall inte att rekommendera på grund av skattemässiga skäl.
För dig som tar din skatteplanering på allvar är det viktigt att vara medveten om hur mycket skattesatsen kan skilja sig åt beroende på hur du tar ut din ersättning. Lön eller utdelning är de två vanligaste sätten att få ersättning från ditt företag och som du ser på tabellen nedan kan du tjäna mycket på att tänka strategiskt när det kommer till dina uttag.
I tabellen ser du en uppställning av hur mycket du får kvar efter skatt beroende på vilket sätt du tar ut vinsten från ditt företag under 2023. Tabellen visar att du får ut mer efter skatt om du tar ut överskott från företaget i form av kapitalinkomst istället för lön.
Är andelarna kvalificerade beskattas utdelning upp till gränsbeloppet i kapital med 20 procent. Utdelning som överstiger gränsbeloppet beskattas i tjänst upp till ett tak på 90 inkomstbasbelopp. Utdelning därutöver beskattas i kapital ca till 30 procent.
| Typ av inkomst | %, Skatt & avgifter | % Kvar efter skatt |
| Lön under brytpunkten | 48,3 | 51,7 |
| Lön över brytpunkten | 63,5 | 36,5 |
| Utdelning inom gränsbeloppet | 36,5 | 63,5 |
| Utdelning över gränsbeloppet* | 61,9 | 38,1 |
*Beräknad som beskattning i tjänst med 52 %
Beräkningarna bygger på en kommunalskatt på 32 procent, en bolagsskatt på 20,6 procent och arbetsgivaravgifter på 31,42 procent. Vi har inte tagit hänsyn till jobbskatteavdraget eller det förhöjda grundavdraget för pensionärer.
Kom ihåg att utdelning ej är pensionsgrundande
När du överväger att ta utdelning istället för lön, är det viktigt att komma ihåg att utdelning inte är pensionsgrundande. Detta betyder att även om du kan minska din skattebörda genom att ta ut mer i utdelning, kan det ha en negativ effekt på din framtida pension.
Pensionen i Sverige bygger till stor del på inkomst av tjänst. Löneuttag bidrar till den allmänna pensionen och eventuell tjänstepension, medan utdelning inte gör det. För egenföretagare som förlitar sig på utdelning som huvudsaklig inkomstkälla kan det därför vara viktigt att även göra andra pensionsplaceringar för att säkerställa en trygg ekonomisk framtid.
Lästips: Avdrag för tjänstepension - Så fungerar det
Det är rekommenderat att kombinera skatteplanering med pensionsplanering. Detta kan innebära att man väljer en balanserad strategi där en del av inkomsten tas ut som lön för att bygga upp pensionsrättigheter, medan resten tas ut som utdelning för att optimera skattesituationen. Alternativt kan man överväga andra sparformer för pensionen, såsom privat pensionssparande eller investeringar i andra typer av finansiella instrument.
I slutändan handlar det om att hitta en strategi som inte bara optimerar din skattesituation på kort sikt, utan också säkerställer din ekonomiska trygghet på lång sikt. Genom att ta hänsyn till både skatteeffektivitet och pensionsplanering kan du som egenföretagare skapa en stabil och hållbar ekonomisk framtid.
